svalört

Svalört
Ranunculus ficaria

Utseende: Svalörten är en av de gula vårblommor som man träffar på vid bäckar, åstränder, sjöar och på annan fuktig mark. Den tillhör samma släkte som smörblommorna men skiljer sig från dessa genom att blomman har betydligt fler kronblad, vanligen 6–12 mot smörblommornas 5 kronblad. Bladen är glänsande gröna och hjärt- eller njurformade. Hela växten är lågväxen och ligger ibland delvis utefter marken.
Favoritmiljö: Fuktig mark, parker, lundar, trädgårdar.
Utbredning: Spridd till Värmland och Dalarna, mera sällsynt längre norrut.
Blomningstid: I slutet av april och i maj – vid den tid då svalorna kommer tillbaka.
Frukt och frö: Bara undantagsvis bildar blommorna frö. Växten förökas i stället genom vitbruna groddknoppar som sitter i bladvecken och faller av under försommaren.
Kännetecken: Svalörtens blomma skiljer sig från smörblommornas genom att ha fler foderblad än smörblommornas fem.
Nära släktingar: Majsmörblomma, revsmörblomma, vanlig smörblomma.
Roligt att veta: Vid roten har svalörten en samling päron- eller fikonlika små knölar. De kom Linné att ge örten det vetenskapliga namnet ficaria – fikonlik. Där svalörten växer talrik kan det särskilt efter regn ligga så rikligt med bruna groddknoppar på marken att man i äldre tider talade om “himmelsvete” – man trodde att det regnat vete från himlen.