ögontröst

Ögontröst 
Euphrasia officinalis

Utseende: Tidigare fördes alla ögontröstformer till samma art, så sker fortfarande i mindre floror. Gemensamt är den ljusa, violettstrimmiga blomkronan med två läppar och en gul fläck vid underläppens bas. Arterna skiljs åt genom smådetaljer i blommans storlek, växtens förgrening och hårighet. Bladen är små, korta och har sågade kanter.
Favoritmiljö: Kortvuxna gräsängar, hedmark.
Utbredning: Över hela landet.
Blomningstid: Hög- och eftersommar.
Frukt och frö: De små fröna sprids på vintern.
Kännetecken: Blommans och bladens form. Växten blir sällan 20 cm, är oftast lägre.
Nära släktingar: Ängskovall, skogskovall, fingerborgsblomma, veronikor.
Roligt att veta: Namnet har inget med blommans blygsamma skönhet att göra utan syftar på att man förr använde örten för att bota ögonsjukdomar. I gamla örtböcker rekommenderas den som har “skumma ögon” att äta växten rå. Ögontrösten är liksom kovallarna halvparasit som ofta snyltar på gräsrötter. Där ögontrösten växer i rikliga mängder utvecklas andra örter sämre, den har därför fått namn som hungerblomma, mjölktjuv, ängsvarg, betestjuv, höskälm och “till ingen nytta”. Det är dock sällan ögontrösten gör någon större skada på annan vegetation.