Johannesört

Johannesört - används vid nedstämdhet och oro

finns i butik

Johannesört – historia, användning och te

Äkta johannesört (Hypericum perforatum) är en av de mest välstuderade läkeväxterna i modern tid. Den är främst känd som ”naturens eget lyckopiller” på grund av sin inverkan på det mentala välbefinnandet.

Vanliga användningsområden:

Johannesört har en lång tradition inom folkmedicinen, både för sin verkan på sinnet och för sina läkande egenskaper på huden.

Nedstämdhet och oro: Det absolut vanligaste användningsområdet är vid lätt till måttlig nedstämdhet, lindrig oro och sömnbesvär. De aktiva ämnena, främst hypericin och hyperforin, påverkar signalämnen i hjärnan på ett liknande sätt som vissa antidepressiva läkemedel.
Sår och hudskador: Utvärtes används johannesörtsolja (ofta kallad ”röd olja”) för att behandla sår, brännskador, insektsbett och muskelvärk. Den har kraftigt inflammationshämmande och bakteriedödande egenskaper.
Klimakteriebesvär: Örten används ofta i kombination med läkesilverax för att lindra både psykiska och fysiska besvär under klimakteriet, såsom humörsvängningar och vallningar.
Matsmältning: Inom folkmedicinen har te på johannesört använts för att stärka matsmältningen och lindra besvär med gallan.

Snabbfakta om äkta johannesört

Utseende: En flerårig växt med gula blommor. Ett säkert kännetecken för äkta johannesört är att bladen ser perforerade ut (små ljusa prickar) när man håller dem mot ljuset – det är körtlar fyllda med eterisk olja.
Historia: Namnet kommer från Johannes Döparen, då växten sägs börja blomma kring hans dag (midsommar). Förr trodde man att den kunde driva bort onda andar och skydda mot häxeri.
Förekomst: Växer vilt i stora delar av Sverige på torra backar, vägkanter och i skogsbrynen.
Egenskaper: Om man krossar en blomknopp mellan fingrarna färgas huden röd; detta beror på färgämnet hypericin.

Att tänka på:
(Viktigt!)Johannesört är känd för att interagera med många läkemedel. Den stimulerar leverns nedbrytning av ämnen, vilket kan göra att mediciner som p-piller, blodförtunnande (Waran), antidepressiva och astmamediciner får sämre effekt. Dessutom kan örten göra huden extra känslig för solljus (fotosensibilitet). Rådgör alltid med läkare innan användning om du tar andra mediciner.

Så här gör du Johannesörtsolja ("Röd olja")

Du behöver:

Färska blommor och knoppar av äkta johannesört (plockas helst en solig dag när de står i full blom).
En bra basolja, till exempel kallpressad olivolja eller solrosolja.
En glasburk med lock.

Gör så här:

Plocka och förbered: Plocka av blommorna och de översta knopparna. Låt dem ligga utspridda på en handduk en timme eller två så att eventuella småkryp hinner krypa ut och lite av fukten försvinner.
Fyll burken: Lägg blommorna i glasburken. Packa dem inte för hårt, men burken ska vara fylld till ungefär hälften eller två tredjedelar.
Häll på olja: Häll på oljan så att den täcker blommorna helt och hållet. Det är viktigt att inga växtdelar sticker upp ovanför oljan, då kan det börja mögla.
Dra i solen: Sätt på locket och ställ burken i ett soligt fönster. Inom några dagar kommer du se hur oljan börjar skifta i en djup röd färg.
Vänta: Låt burken stå i 4–6 veckor. Skaka burken försiktigt någon gång per dag.
Sila och förvara: Sila bort blommorna genom ett finmaskigt filter eller en silduk. Häll upp den röda oljan på en mörk flaska och förvara svalt och mörkt. Den håller oftast i minst ett år.

Tips för användning

Vid muskelvärk: Massera in oljan direkt på området som ömmar.
Vid småsår: Dutta försiktigt på ren hud (undvik dock djupa eller infekterade sår).

Kom ihåg:
Eftersom johannesört gör huden extra känslig för solljus, ska du inte smörja in dig med oljan precis innan du går ut i stark sol, eftersom det kan ge brännskador på huden.

Johannesörtte

1 tesked torkad johannesört

2–3 dl kokande vatten

Låt dra i cirka 10 minuter.

Odling av johannesört

Johannesört trivs bäst i soliga lägen och i ganska torr jord. Plantan blir ofta 30–80 cm hög.

Tillbaka