mjölkört

Mjölkört
Epilobium angustifolium

(rätt bild kommer inom kort)

Utseende: En av våra mest högvuxna och praktfulla örter. Stjälken blir ofta manshög med de långsmala bladen i spiral och de stora, röda blommorna samlade i en spira i toppen. Blommans fyra kronblad är helt regelbundna, de övre är större än de andra. De mycket smala foderbladen har purpurröd färg. Vitblommiga exemplar är sällsynta.
Favoritmiljö: Nitratrika platser: skogshyggen, vägkanter, grusgropar, avbränd skogsmark.
Utbredning: Vanlig över hela landet och går över skogsgränsen.
Blomningstid: Högsommaren.
Frukt och frö: Fröna är mycket små och sitter i rader i de långa kapslarna som spricker upp mycket vackert. Varje frö har en vit hårpensel och kan sväva långt med vinden.
Kännetecken: Växer ofta i täta bestånd. Känns igen på de spiralställda bladen och den höga blomspiren.
Nära släktingar: Bergdunört, kärrdunört, rosendunört.
Roligt att veta: Mjölkörten kallas också mjölke. Den är en av våra namnrikaste växter: rallarros, brudfackla, råvarumpa, himmelsört är några namn. De fina fröhåren har använts som stoppning i kuddar och madrasser.