Skogsstjärna
Trientalis europaea

Utseende: I dunklet under granarna möter man skogsstjärnan; en spenslig, decimeterhög ört vars blomma och blad är vända i horisontalplanet för att fånga upp så mycket som möjligt av det sparsamma ljuset. De ovalt långsträckta bladen sitter samlade i en rosett högt uppe på stjälken och över dem sitter en eller två vita blommor på trådsmalt blomskaft. Antalet blomblad liksom antalet ståndare kan variera från fem till nio. Vanligen är de sju – skogsstjärnan har därför ibland kallats sjustjärna.
Favoritmiljö: Äldre granskog, hyggen, hedar vid hav och fjäll.
Utbredning: Växer över hela landet.
Blomningstid: Försommaren.
Frukt och frö: När skogsstjärnan har blommat över sitter frösamlingen kvar som ett litet klot på blomskaftet. Fröna sprids under vintern.
Kännetecken: Typiskt för skogsstjärnan är att bladrosetten sitter högt upp på stjälken, något som är ovanligt bland nordiska örter.
Nära släktingar: Strandkrappa, penningblad, vivor.
Roligt att veta: Skogsstjärnan kallas också dvukkulla och är Värmlands landskapsblomma. De skogsstjärnor som växer på öppna marker på fjällen har inte lika vågrätt ställda blad – på öppen mark är det inte lika nödvändigt att ta tillvara allt ljus.