Microgreen olika sorter av frön finns i butiken

Recept på Naturens örter

Läkande växter

Gör naturligt shampo, tvättmedel, diskmedel Björklöv innehåller saponiner som har renande effekt och skapar såpa. Bäst verkan har de späda löven på våren. Gör tvättmedel, sköljmedel eller schampo genom att göra ett avkok på det och ha i lite äppelcidervinäger för bättre effekt. Såpnejlika är som björklöv en renande växt som kan användas både som schampo, diskmedel och tvättmedel. Plockas bäst i juli/augusti men eftersom rötterna är extra användbara med högre halt saponiner går de att plocka även senare.

 Avkok eller infusioner 

(med mer växt än vatten), salvor och oljor av örter är andra lämpliga användningssätt. Läkande blad kan man linda runt som omslag ihop med en gasbinda. Oljor kan man lätt göra genom att låta växten dra i rapsolja. När jag gör salvor brukar parfymfri kokosolja vara det bästa alternativet. 

Näringsrika pulver 

Om du inte ska använda det du har plockat direkt går det även bra att torka, frysa eller mala ner växter till pulver. Nässelpulver, pulver på björklöv eller nyponpulver är utmärkt att använda i t ex smoothies eller gröt som extra näring.

Rödklöver 

har ett mycket rikt näringsinnehåll med både vitaminer, proteiner och mineraler. Den innehåller ett hormon som liknar östrogen och kan därför lindra klimakteriebesvär. Rödklöver stärker hela kroppen, har antiinflammatoriska och antioxidant rengörande egenskaper och motverkar infektioner. Den fungerar också bra mot eksem och andra hudproblem

Ringblomma

kan användas för att garnera och smaksätta mat. Hela växten går att äta. Blomman har sårläkande och inflammationshämmande egenskaper. Bra mot hud och läppsprickor, lättare eksem och brännskador. Den är sammandragande, rengörande och ger näring till huden. Ringblomssalvan är min huds bästa vän!

Röllika

(rölleka) är både antiseptisk, stillar blodflödet och lindrar sårskador. Växten är bra utvärtes mot blåmärken, insektsbett och fungerar sammandragande på huden. Fästingar skyr lukt av rölleka så använd det som fästingmedel. Invärtes verkar den inflammationshämmande och mot led- och muskelvärk. Den kan också hjälpa mot matsmältningsbesvär, PMS, mensvärk, förkylning, högt blodtryck m.m.

 Användning

Hacka färska röllikablad som krydda i matlagning.Bladen kan frysas in utan att förvällas.Röllikan kan användas som ett effektivt medlet mot mygg, knott och flugor. Gnid färska blad eller blommor mot huden så att växtsaften kommer fram och huden färgas grön. Skvattram och pors är också myggavvisande. I folkmedicin använd som universalmedel; den motverkar förkylning, magont, tandvärk, huvudvärk, ökar aptiten, är febernedsättande, kramplösande och blodstoppande i svåra sår. För mindre sår kan färska blad mosas och läggas på såret som binds om. Avkok på röllika kan användas som ansiktsvatten för fet hy, som medel mot håravfall och som gurgelvatten.

Daggkåpa 

har förmåga att bland annat lindra klimakteriebesvär. Den mjukar upp torr och känslig hy, men är även bra mot fet hy. Den förebygger rynkor och främjar nybildning av hudvävnad. Den är sammandragande och blodstillande för finnar och andra hudinflammationer och är även bra för narig och sprucken hud på händer och fötter. Den kan också användas som sårförband och i te.

Kamomill

är naturligt lugnande medel. Kamomillen är antiseptisk, har anti-inflammatoriska och sårläkande egenskaper. På irriterad hud verkar den mjukgörande, mild och lugnande. Den gör gott vid lättare besvär av akne, eksem, klåda, insektsbett, brännskada eller solsveda. Och ger det bästa lugnande god-natt-teet. Drick te/infusion när du är stressad, orolig, har magkatarr eller har svårt att sova (då gärna med varm mjölk).

Lavendel

har antiseptiska, sårläkande, inflammationshämmande och hudförnyande egenskaper. Den har en uppmjukande och lugnande effekt på irriterad hud, allergiska utslag, eksem e t c. Växten är även bra mot svamp, insektsbett och brännskador. Insekter gillar inte lavendeldoften, så använd den för att avskräcka dem. Lavendelolja kan användas mot lättare depression och sömnlöshet.

Groblad

har sårläkande egenskaper. Grobladet innehåller flera olika aktiva ämnen som dödar bakterier, lindrar inflammerad hud och insektsbett. Kan användas som salva, omslag eller som infusion/te. Du kan också ta hjälp av groblad för att dra ut stickor. Med ett omslag lockar bladet ut stickan inom ett dygn. Fröna kan man rosta och använda i müsli.

Nässlor

är renande och läkande. Brännässlan är sammandragande, stärkande och mjukgörande för huden. Gör olja/salva och använd mot hudåkommor såsom eksem och psoriasis. Lindrar även lättare brännskador och insektsbett. Invärtes har den bl.a. urindrivande, blodbildande och antiinflammatoriska egenskaper. I mat kan den användas som spenat och i soppor, smoothies, juice, desserter, pesto m.m. Kan malas ner till pulver och strösslas på och i det mesta (t ex över gröt) för en näringsrik boost.

Tall och gran

kan användas både invärtes och utvärtes. De hämmar svamp, ökar blodcirkulationen och är värmande. Ett ångbad med tall- eller granbarr kan hjälpa mot bihåleinflammation och slemhosta. Använd även tallbarr som fotskrubb, fotbad eller i salva. Tall är rik på C-vitamin, antioxidanter, kalium, kalcium, magnesium, zink och järn - så i en överlevnadssituation är tallen din bästa näring. Förr använde man kådan från tallen som tuggummi då den är antibakteriell. Tallbarr kan ätas genom att torka, mixa och blanda ner som krydda i sås eller marinad. Granskott är en riktig delikatess. Med granskott kan du göra saft, sirap, sylt, salt eller pickla dem. Tänk bara på att plocka enligt lagar och regler då granskott är lite av en specialare där.

Björkblad

kan användas i te och oljor. Massera oljan gjord på späda björklöv som dragit i rapsolja på muskelsmärtor, reumatism och artrit. Den verkar också på celluliter och ödem. Den är naturligt antiseptisk och antiinflammatorisk och har en sammandragande verkan på huden. Unga björkblad kan man också äta i sallader, som pesto eller blanda i sås till fisk. Som dryck kan björklöv användas i saft, juice eller infusion. Björksav drömmer jag fortfarande om att tappa en dag, den magiska kraften i björksav går jag inte ens in på här. Läs gärna vidare om det.

Mynta

stärker immunförsvaret. Drick som infusion/te när du är förkyld eller trött. Det hjälper också matsmältningen. Kan användas i ångbad mot hosta. Mynta finns i många olika sorter i naturen, t ex vattenmynta och kungsmynta.

Gråbo

(snarlik malört) är utmärkt för te och att göra rökelse av. En infusion hjälper mot gaser, förstoppning och stärker levern.

Johannesört

är sårläkande, antiseptisk och inflammationshämmande för blåmärken, brännskador, vrickningar och ledvärk. Ämnen i örten har kramplösande effekt och kan främja matsmältning. Använd som olja eller salva. Johannesört har antidepressiv, balanserande och lugnande effekt och stärker även nervsystemet genom förbättrad koncentration. Om du som jag är känslig för väderomslag kan Johannesört vara din vän.

Användning

Torka blad och blomma genom upphängning i buketter. Krossa sedan och använd till  örtee Johannesörten har viss fördröjningseffekt och för bäst resultat mot nedstämdhet bör örtteet därför drickas morgon och kväll under 3 månaders tid.

Johannesört används även som kryddning till brännvin.

Användningsområden som är godkända för johannesört som naturläkemedel i Sverige är: Traditionellt använt vid lätt nedstämdhet, lindrig oro och mot tillfälliga insomningsbesvär.

Ormrot 

Användning:

De rödaktiga groddknopparna är goda att äta färska och har en mandelliknande smak. Blanda ner dem i yogurt, gröt, sallad eller ät tillsammans med vaniljglass. Frys in eller torka och använd i t ex fröblandningar eller kex. De passar också att rosta lätt i en torr stekpanna. Den grova krökta roten (jordstammen) är söt och mjölig. Rengör och ät färsk eller tillagad. Torka den och använd senare som energirik rotfrukt. Koka den mjuk (ca 10 min) och ät med smör eller olja till.Både groddknoppar och rotknölar kan användas i soppor och grytor eller malas till ett näringsrikt mjöl, vilket förr gjordes under nödår. Bladen blir bäst som kokta men kan också ätas färska eller fräsas i olja. De smakar syrligt och strävt, använd som spenat.

Vildplockat - för att äta

OGRÄS, BLAD OCH LÖK

Harsyra finns det gott om, och kan ätas precis som de är till sallader, som garnering på smörgås eller till desserter. De ger en härlig syrlig touch.&nbsp

Kirskål kan man använda likt spenat. I sallad, grytor, soppor, smoothies eller fräst i panna. De späda bladen är mindre beska i smaken. Om du tycker att det är för beskt kan du blanda upp det med vanlig spenat, t ex i en stuvning.

Maskrosor går att göra mycket gott av. Som sirap eller marmelad. Bladen passar fint som sallad, t ex för att ersätta ruccola. Knopparna går att lägga in i ättikslag och använda i sallader. 

Lök finns i många olika varianter vilt växande i naturen. Ramslök, vitlök, gräslök, skogslök/kajplök. Akta så att du inte förväxlar ramslök med liljekonvalj bara! 

Syren

Av syrenblomman kan man göra saft och gele/marmelad. Blomman går att äta rå eller kan användas som dekoration i en sallad. Till en dessert kan blommorna kanderas genom att de doppas i vispad äggvita. Därefter strös socker eller florsocker över och slutligen torkas de kanderade blommorna. Syrenblomman skall ha en febernedsättande verkan.

SAFT, SYLT, SIRAP OCH SORBET

Syren kan du göra både saft och sirap av - eller sorbet! liksom fläder. 

Fläder och syren kan också användas som garnering och gör alla slags bakverk och desserter extra vackra, speciellt om du kanderar dem. Eller så gör du ditt alldeles eget syrensocker. Syren smakar liksom rosor lite parfymaktigt om man inte balanserar upp med t ex socker (och kanske även citron). Även älggräs går att göra saft på - och säkert mycket mer. 

Älggräs

ÄlggräsBlad och blommor ger god mandelaktig smak i örtte. Av blommorna går det att göra älggrässaft. Torkade blommor anses även verka febernedsättande samt lindra huvud- och kroppssvärk vid influensa. För bästa effekt bör 1-2 tsk torkade älggräsblommor dra i ett glas kallt vatten över natten, för att sedan silas och intas vid behov under dagen. Bladen kan också användas för smaksättning av slånbärsvin.

Strätta

SträttaBlad kan användas råa som aromatiskt tillägg i en sallad. Koka blad och unga skott och använd som spenat. Smaken är lite bitter men sägs passa särskilt bra med rabarber. Bladen kan också användas i te. Bladstjälkar och blomstänglar, som inte blommar, kan användas som föda. Smaken är stark och de måste skalas först. Roten är besk men kan mildras genom att kokas. Man har förr använt mald rot från strätta för att dryga ut vanligt mjöl. Fröna är aromatiska och kan tillsättas i konfektyr och olika bakverk.

Som medicin:

Strätta har liknande medicinska egenskaper som kvanne, men är svagare och har inte använts lika mycket. Inom folkmedicinen: Finskuren rot med en slurk brännvin för att motverka kolik och hysteri; stjälkarna har tuggats mot pest och andra farsoter; pulvriserade frö i håret mot ohyra.

Ogräs som älskas av pollinatörer

Baldersbrå, Brännässla, Cikoria, Fibblor, Färgkulla, Häckvicker, Hundkex, Kamomill, Kardborre, Kirskål, Knölklocka, Kungsmynta, Kråkvicker, Maskros, Pipdån, Hampdån, Rallaros, Renfana, Rödplister, Röllika, Sommargyllen, Svalört, Svartkämpe, Tusensköna, Tussilago, Vitklöver, Åkerviol, Åkervädd